I en Akut situation har det genom alla tider varit patienten som står i centrum för vårdpersonalen. Viktigt att tänka på är att det i skuggan finns flera personer som berörs av situationen trots att de inte har någon fysisk skada, vi tänker på patientens närstående. Syftet med uppsatsen är att beskriva närståendes upplevelser i en Akut situation. För att på ett tydligt och beskrivande sätt belysa närståendes upplevelser gjordes en litteraturöversikt med nio kvalitativa artiklar. I resultatet identifierades fyra olika teman: att uppleva ett kaos, att vilja vara nära, att vänta på information och att vilja bli uppmärksammad.

Akuta förvirringstillstånd hos äldre är vanligt speciellt hos nyopererade. Sjuksköterskor måste därför veta hur de skall bemöta patienten, känna till riskfaktorerna, vilka förebyggande åtgärder som finns och vad de skall göra när patienten blir akut förvirrad. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av att möta och bemöta äldre patienter med akut förvirringstillstånd som är inneliggande på sjukhus. Åtta vetenskapliga artiklar analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fyra slutkategorier: tillgodose patientens omvårdnadsbehov, en stressfylld situation, svårt att nå och förstå patienten och att patientens säkerhet sätts i första hand.

Larsson, M & Marsch, M. Intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av akut omhändertagande. En fenomenologisk studie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle.

SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att undersöka vilka upplevelser nyblivna pappor har av ett akut kejsarsnitt samt vilka upplevelser de har av vårdpersonalens bemötande i samband med det akuta kejsarsnittet. Studien är av deskriptiv design med kvalitativ ansats. Sju pappor intervjuades om sina upplevelser av ett akut kejsarsnitt samt sina upplevelser av vårdpersonalens bemötande i samband med detta. Intervjuerna spelades in och analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att pappor har många upplevelser kring ett akut kejsarsnitt. De upplever känslor som oro, rädsla och obehag men även lättnad, förväntan och glädje. Papporna upplevde genomgående ett bra bemötande från vårdpersonalen och betonade främst bra och tydlig information samt ett bra praktiskt omhändertagande. Slutsatsen av denna studie är att en ökad medvetenhet om pappors upplevelser i samband med ett akut kejsarsnitt kan bidra till att vårdpersonalen får en ökad förståelse för deras situation.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en Akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Den prehospitala akutsjukvården är för många patienter det första mötet i vårdkedjan. I akuta skeden ligger fokus ofta på den medicinska behandlingen vilket kan medföra att patienterna känner sig som ett objekt för ambulanspersonalen att arbeta med. Det är därför viktigt att belysa hur patienter upplever den prehospitala vården. Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av den prehospitala vården i en Akut situation. Metod: Metoden som användes var en litteraturstudie bestående av sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva vilka faktorer som i omvårdnadsforskningen beskrivs som bidragande faktorer till akut delirium. Syftet var vidare att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som omvårdnadsforskningen tar upp som kan minska risken för uppkomst av akut delirium. Resultatet baserades på vetenskapliga artiklar som söktes i följande databaser: Elin@dalarna, BlackwellSynergy, PubMed och EBSCO host. Följande sökord användes: delirium, acute, elderly, nursing, patients, caring, management, confusional state, needs. Artiklarna granskades enligt en granskningsmall med avseende på vetenskaplig kvalité.

BAKGRUND: Det är lätt att glömma bort närstående när en situation kräver akut omhändertagande, då det är patienten som drabbats som är i fokus. Att låta närstående vara delaktiga i omvårdnaden och att sjuksköterskan tar sig tid att skapa en delaktighet och involvera den närstående i vården. SYFTE: Syftet var att beskriva närståendes upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid ett akut omhändertagande.  METOD: Studien utfördes som en allmän litteraturöversikt där tio vetenskapliga artiklar, med relevant innehåll valdes ut. De analyserades och skapade ett resultat. RESULTAT: Resultatet baseras på nio artiklar där fyra huvudkategorier presenteras och under varje huvudkategori finns upp till sex subkategorier.

Bakgrund: Akut konfusion är en akut rubbning av medvetandet som leder till nedsatt uppmärksamhet samt försämrad kognitiv förmåga, uppfattningsförmåga och minnesförmåga. Akut konfusion kan drabba vem som helst, men är vanligast bland äldre patienter i samband med sjukhusvård. Syfte: Att belysa patienters upplevelser av akut konfusion samt behov av stöd. Metod: En litteraturstudie med struktur av innehållsanalys baserad på 16 vetenskapliga studier. Resultat: I form av fyra kategorier presenterades patienters upplevelser samt behov av stöd under och efter den akuta konfusionen.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning.

Många akutmottagningar har problem med stora patienttillströmningar och överfyllda väntrum. Det beror delvis på att många söker vård där trots att de bedöms som ej akut sjuka ur rent medicinsk synpunkt. Syftet med studien var att belysa de ej akut sjuka patienternas upplevelser av bemötandet på akutmottagning. Det är en utsatt patientgrupp då deras omvårdnad och behov ofta kommer i skuggan av de patienter som prioriteras vara akut sjuka. Patienter som beskrivs som ej akut sjuka är de som har fått en låg prioriteringsgrad enligt den prioriteringsskala som använts.Studien grundades på en dataanalys av sex kvalitativa artiklar där Evans (2003) modell användes.

Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva hur pappor upplever ett akut kejsarsnitt.Metod: Deskriptiv studie med kvalitativ design. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes med tio pappor som varit med om ett akut kejsarsnitt.  Resultat: I studien framkom positiva upplevelser av akut kejsarsnitt så som ett bra bemötande av personalen och en känsla av att bli omhändertagen. Personalen uppfattades som proffsiga, trevliga och snälla. Det var framförallt efter det akuta kejsarsnittet som pappor upplevde en delaktighet då de själva fick ta hand om barnet.

Akut förvirringstillstånd hos äldre patienter efter genomgången höftkirurgi är en vanligt förekommande postoperativ komplikation. Den äldre patientens upplevelse av förvirringstillståndet beskrivs som att pendla mellan verklighet och overklighet, utan att ha kontroll över sin situation. Personalens omvårdnadsinsatser och omvårdnadsmiljön kring patienten har betydelse för förvirringstillståndets varaktighet. Syftet med den aktuella studien var att beskriva vilka omvårdnadsåtgärder som personalen utförde samt patientens reaktion på utförda omvårdnadsåtgärder på den postoperativa avdelningen. Studien var kvalitativ och bygger på sex observationer.

Utbrottet av svår akut respiratorisk sjukdom (SARS) under 2003 orsakade en utsatt situation för sjukvårdspersonalen. Denna litteraturstudie ämnar belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter med SARS. Studien visar att sjuksköterskorna var den yrkeskategori som upplevde mest stress och oro. En känslomässigt präglad konflikt upplevdes mellan den professionella skyldigheten att vårda och hotet mot den egna och anhörigas hälsa, vilket skapade känslor som skuld, rädsla och oro. Skyddsutrustningen upplevdes vara fysiskt obehaglig och minimal patientkontakt upplevdes som ett etiskt dilemma.

Akutmottagningar idag får ofta in barn som behöver opereras akut. Personalen på akutmottagningen ställs då inför en situation där de inte hinner informera och förbereda barnet på vad som ska ske. Detta kan skapa en otillräcklighetskänsla hos anestesisjuksköterskorna på operation som därmed får ta hand om ett barn som inte är förberett på vad som kommer att hända. Att skapa förtroende hos barnet är en process som inte kan skyndas på och kräver mycket tid ända från första mötet med barnet. Denna studie vill belysa vad anestesisjuksköterskorna baserar sina val och strategier på i detta möte.